Om alkohol – del 3 av 3

Alla förfasas över alkoholister. Men få inser att det är alla andra, de som dricker ”måttligt” (vad är måttligt – hur många slutar att dricka i tid på en fest och är det måttligt att dricka en eller flera gånger i månaden?) som gör det möjligt för alkoholisterna att utveckla ett beroende. Skulle inte måttlighetsdrickarna dricka alls, alltså om alkoholisterna vore enda marknaden – tror någon att alkoholtillverkarna skulle överleva på det? Nej, det är ”de goda människornas tystnad” = den vanliga människans alkohol-”fixering” som gör det möjligt att bli och vara alkoholist. Alkoholisterna börjar i regel på samma sätt som alla andra, man dricker för att det är gott, för att det är fest, för att ha ”roligt”.

Lika ofta förfasas det över att ungdomar dricker alkohol. Få människor reflekterar dock över att det är vuxenvärldens signaler till ungdomarna som gör att de överhuvudtaget börjar dricka. När vuxenvärlden hela tiden har fokus på alkohol så signalerar man att alkohol är viktigt. Dessutom är det alldeles för många vuxna som glömmer bort juridiken i samband med alkohol och ungdomar, och bjuder 18-19-åringar på både det ena och det andra som går att köpa på systemet. Eftersom man måste vara 20 år för att själv få köpa, och 18-årsgränsen bara gäller krogen och folköl på affären, får man enligt svensk lag heller inte dricka starkare varor från Systembolaget förrän man fyllt 20. Krogen, folköl – eller inte alls. Det är tumregeln vad det gäller alkoholintag mellan 18 och 20 års ålder! Många glömmer det och ser det som en självklarhet att 18-åringar ska få dricka alkohol. Och så har man inlett även dem i alkoholens dimma…

Alkohol bevarar dessutom människors offermentalitet så det skriker om det! De flesta människor jag känner har en mer eller mindre uttalad offermentalitet. Använder man ord som ”drabbad”, ”utsatt”, ”unna sig”, ”förtjäna”, ”råka ut för” etc. så tänker man offertankar. Man ser sig styrd av det som finns utanför en, istället för att inse att det är det som finns innanför en som styr. Det är få som inser detta och ännu färre som lyckas ta sig ur offermentaliteten. (Men de finns!) När man tycker att det mesta egentligen är någon annans fel så är man inte bara offer, utan martyr också. Alkohol gör att insikterna att man är regissör i sin egen film (=sitt eget liv) grumlas väldigt, och man fortsätter i regel med sitt offertänkande vecka ut och vecka in. Det är därför man behöver belöna sig (”unna sig” eller ”Sitter i solen o har det bra, dricker en öl”), trösta sig (”jag är utsatt”), skydda sig (”jag är så blyg annars” = jag är så rädd annars) eller fly (”vardagen är tråkig, fest ska det vara” eller ”Sitter i solen o har det bra, dricker en öl”. ”In i dimman!”).

Människor som ofta belönar sig själva, gör sitt belöningscentra i hjärnan starkare och starkare (större?). Enligt min uppfattning, utifrån att ofta studera människors offertänkande, går belöningar och offertänkande hand i hand. Så ju mer du stimulerar ditt belöningscentra, desto mer tänker du som ett offer. Som jag ser det. Och alkohol stimulerar ditt belöningscentra, vare sig du vill eller inte.

Offermentaliteten gör dig svag, och i mina ögon är skillnaden mellan ”svaga” människor och ”starka” människor skillnaden i hur mycket offermentalitet man bär på. En riktigt stark människa har lämnat allt offertänkande och glömmer aldrig att skapa sitt eget liv i varje minut. En sådan människa har oftast inte tid att dricka alkohol; tiden kan istället användas till att göra livet mer levande.

Alkohol gör dig verkligen inte mer levande, snarare upplever jag – som varit nykter i stort sett i hela mitt liv, men umgåtts med alkoholdrickande människor – att alkohol alltid innebär en smula död. Och det är nästan alltid en massa tjafs ihop med alkohol i större mängder. Men det behöver ingen läsa mina åsikter för att veta.

Varför inte prova att vara nykter och vid dina sinnens fulla bruk en vecka, en månad, ett halvår, ett år eller två? Skulle du inte klara av det? Då kanske du bör se över dina motiv till ditt alkoholintag; ditt belöningscentra kanske har fått breda ut sig på bekostnad av resten av din hjärna? Eller beror ditt alkoholintag på att du egentligen vill fly ifrån dig själv?

Det tål att tänkas på…

About the Author Ingela Melinder

Leave a Comment: